Den konstnärliga företagslogiken utgår från dig som kulturskapare: ditt varför, din passion och det du vill tillföra världen utifrån dina drivkrafter.

En konstnärlig företagslogik 

Vi möter många kulturskapare som upplever att de har behov av att arbeta strategiskt med sin verksamhet men att de varken har tiden eller redskapen. Samtidigt är mycket av det stöd som ges inte relevant då det utgår från en marknadsdriven syn på företagande. Stödet träffar helt enkelt fel då de inte utgår från konsten och kulturen och dess inneboende drivkrafter.

Kulturinkubatorn Kreativa Öland tar avstamp i en konstnärlig företagslogik och riktar sig till yrkesverksamma kulturskapare, konstnärer, konsthantverkare, hantverkare och slöjdare där det konstnärliga uttrycket eller handens arbete står i centrum. Genom vårt arbete med yrkesverksamma kulturskapare ser vi hur deras verksamheter byggs och etableras utifrån helt andra logiker än den som är norm i samhället, den marknadsdrivna.

Genom Kulturinkubatorn Kreativa Öland har vi börjat sätta ord på vad som ingår i förståelsen för en konstnärlig företagslogik. Det handlar om kunskaper om den konstnärliga praktiken och hur dessa kunskaper genomsyrar drivkrafter, synsätt och val som görs i verksamheten. 

Konsten är målet, ekonomin blir medlet

Den konstnärliga företagslogiken har andra utgångspunkter som tydligt skiljer sig från den marknadsdrivna. För kulturskaparen blir pengar primärt ett medel för att nå våra hantverksmässiga och konstnärliga mål. Vi skapar medel för att utveckla vår verksamhet, vi utvecklar inte verksamheten för att skapa ett överskott av medel.

Tittar inåt i stället för utåt

Den konstnärliga företagslogiken handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för sitt skapande och hitta hållbara sätt att vara yrkesverksam på inom sin disciplin. Det handlar om att ha en självreflekterande blick och titta inåt. Att hitta sitt varför och utforska sina drivkrafter för att utveckla den verksamhet en själv vill ha. På frågan varför vi driver vår verksamhet blir det enkla svaret, för att få vara i skapande. Vi gör val utifrån vad vi själva tycker är relevant, meningsfullt och skapar passion hos oss. Vi gör val i verksamheten för att få mer av det som är viktigt för oss.

Blir företagare för att kunna vara yrkesverksam

Vi utvecklar våra verksamheter för att kunna vara yrkesverksamma. I många delar av konsten och kulturen är anställningstillfällena få vilket innebär att många kulturskapare driver sina verksamheter inom ramen för ett företag. Majoriteten är soloföretagare med en enskild näringsverksamhet. Vi vill inte anställa, däremot vill vi samarbeta.

Kulturskaparen ÄR företaget

Vi blir företagare för att kunna vara yrkesverksamma kulturskapare. Skapandet är det primära och verksamheten blir personbunden. Kulturskaparen ÄR företaget, ditt uttryck, din hand, din blick, din praktik ÄR företaget.

Soloföretagarens många hattar
Som soloföretagare behöver vi axla många roller och ha flera "hattar". Vid sidan av vår verksamhets skapande kärna behöver vi även kommunicera vårt skapande, ta betalt för vårt skapande, administrera och redovisa vår verksamhet, utöva självledarskap och ha en strategisk blick på vår verksamhet. I dessa roller är det många olika kompetenser som ska axlas vid sidan av vår unika expertis som skapare. Soloföretagarens alla roller riskerar leda till att vi inte har möjlighet att lägga tillräcklig tid på verksamhetens kärna, skapandet, det som utvecklar vår unika kvalité.

Ett upplevt spänningsfält

I den konstnärliga företagslogiken finns det en förståelse för ett upplevt spänningsfält/konfliktyta mellan konstnärsrollen och företagsrollen. Vi vill vara fria i vårt skapande samtidigt som vi har ekonomiska förväntningar på vår verksamhet. För många finns det även ett upplevt spänningsfält mellan konstnärsrollen och soloföretagarens många hattar. Var och en som upplever dessa spänningsfält behöver titta inåt och undersöka hur en ska orientera sig och förhålla sig till dessa.

Marknadsmässiga utgifter men inte marknadsmässiga inkomster

Konsten, kulturen och handens arbete har delvis egna efterfrågansmekanismer, där sambandet mellan nedlagd tid och inkomst inte följer övriga marknaders logik. Två arbetade timmar kan helt enkelt inte översättas till två fakturerade timmar. Detta ställer till det på flera plan. I vardagen innebär det att kulturskaparen har svårare att få ihop ekonomin, då vi har marknadsmässiga utgifter men inte marknadsmässiga inkomster. I det större perspektivet tenderar detta att leda till att kulturskaparens arbete och kompetens inte värdesätts på samma sätt som andra yrkesgruppers arbete och kompetenser.

En bredare försörjningspallet

Den konstnärliga företagslogiken innehåller en bredare försörjningspallet med flera verksamhetsben, arbetsstipendier, kombinatörskap och livsstil. Kulturskaparen kan välja att ha flera ben i sin verksamhet, vid sidan av det skapande/konstnärliga benet, för att möte de ekonomiska utmaningar som följer med att vårt arbete har oregelbundna intäkter och delvis egna efterfrågansmekanismer. Till exempel kan vi ha ett pedagogiskt ben i vår verksamhet som ökar våra intäkter i verksamheten och vars legitimitet kommer ur vårt skapande/konstnärliga ben.

Ett annat sätt att möta konstens och kulturens särskilda utmaningar är genom det riktade stöd arbetsstipendier utgör. Att söka arbetsstipendier från statliga myndigheter, regioner och intresseorganisationer för respektive konstform ingår i kulturskaparens arbete och är en del av den bredare försörjningspalleten.

Som kulturskapare är det vanligt att vara kombinatör, att du kombinerar din verksamhet med en deltidsanställning. Antingen för att du vill det eller för att det är en nödvändig del i din försörjning. Hur en väljer att lägga upp sin försörjningspallet skiljer sig från kulturskapare till kulturskapare men en gemensam nämnare är att vi i första hand gör val utifrån vad som är bäst för vårt skapande.

Passionsdriven ekonomi *

I den konstnärliga företagslogiken rör sig kulturskaparen mellan marknadsdriven ekonomi, värdebaserad ekonomi och passionsdriven ekonomi. Vi befinner oss i den marknadsdrivna eftersom den är norm och vi samverkar med aktörer utanför konsten och kulturen. Vi rör oss i den passionsdrivna ekonomin när vi gör ekonomiska val i vår verksamhet. Genom att ta till sig perspektiv ur den passionsdrivna ekonomin stärks kulturskaparen, vi kan klä våra verksamheter i ekonomiska termer som inte skaver och vi kan sätta ord på hur rörelsen mellan olika logiker fungerar, speciellt i de fall då verksamheten består av fler ben vid sidan av det skapande/konstnärliga. Vi är inte ekonomiskt inkompetenta eller dumma i huvudet, vi utgår bra från en annan logik när vi gör ekonomiska val.

* Passionsdriven ekonomi är identifierad och namngiven av Linda K Nordfors. 

Utmanar bilden av vad som är ett riktigt företag

Den konstnärliga företagslogiken utmanar normer för vad som är ett lyckat företag. På samma sätt utmanar den normer för vad som är en lyckad konstnär. I både företagsrollen och konstnärsrollen ingår bilder som utmanas när vi driver våra verksamheter ur en konstnärlig företagslogik, punkterna ovan är i mångt och mycket exempel på det.

Läs mer om den konstnärliga företagslogiken

Fler perspektiv på den konstnärliga företagslogiken och källor till punkterna ovan finns i två rapporter Kulturinkubatorn Kreativa Öland och Capellagården släppt inom ramen för projektet Skapande Kärnan i Kulturella och Kreativa näringar. Läs mer här >>